Hund-probbs
Tänk om man bara nångång kunde få känna sig helt glad och känna att det inte fanns några problem. Bara se fram emot resan till exempel. Men så är de det där med Svea. Hur ska det ordna sig när vi är borta? Jonas är ju sveas husse och ja han säger att han ska ta henne de dagarna han är i Sundsvall men här verkar han ju inte ska vara ens en dag mer än nödvändigt. Vilket betyder att jag har frågat Tom. Tom har ju alltid älskat Svea men sen han träffat tjej så är allt annorlunda för hon gillar inte hundar och speciellt inte Svea. När jag frågat honom för flera veckor sen så lät det ju som att det inte var några problem för honom att ta Svea nåra dar men nu när det snart är dags och jag tar upp det igen, så blir det ju ett himla gnäll om att Jonas borde växa upp och ta ansvar osv..och jag vet inte varför han tar upp det med mig för jag kan inget göra åt det...Jonas säger bara sälj henne! Suck....
Det är inte det lättaste att ha hund och särskilt inte en sån stor hund som Svea. Det är väl inte meningen att man ska kunna göra allt sånt som de som inte har hund kan göra kanske. Men under det senaste 7 månaderna så har ju Svea fått vara med på fler grejer än hon nånsin fått under sitt 3 ½ år långa liv och det känns så himla bra. Visst, det krävs lite extra jobb men det är så himla värt det...jag älskar verkligen Svea, hur ouppfostrad hon än må vara.....
Å så himla illa som man trodde är det ju ändå inte...de senaste månaderna har hon fått hälsa på hemma hos fler nya människor än hon nånsin gjort, hon har sovit hemma hos andra, hon har åkt mer bil en massor, hon har varit med oss på dagsutflykter och även en längre resa och vi har äntligen tagit bort gallret för skohyllan, som man trodde att hon direkt skulle äta upp om hon fick chansen och gallret för dörren...som var där för att vi trodde att hon såklart skulle bita sönder posten...å gallret som jag hade för bokhyllan för jag trodde att hon skulle förstöra böckerna (Ja det var värsta kompostgaller-hemmet förut ;) ) Det har gått 7 månader nu och hon har inte gett sig på nåt av det där....
Svea må vara lite ovårdad och "ruffig" i sättet men jag älskar henne så jäkla mycket och skulle verkligen inte klara mig utan henne...Fast i såna här situationer när man är i akut behov av hundvakt så önskar man ju kanske att hon varit en liten chihuahua eller nåt, så kanske fler hade ställt upp som frivilliga.... :/ Jocke är i alla fall snäll och säger att han kan ta henne nån dag om de 2 ovannämnda inte kan....Hoppas det ordnar sig
Det är inte det lättaste att ha hund och särskilt inte en sån stor hund som Svea. Det är väl inte meningen att man ska kunna göra allt sånt som de som inte har hund kan göra kanske. Men under det senaste 7 månaderna så har ju Svea fått vara med på fler grejer än hon nånsin fått under sitt 3 ½ år långa liv och det känns så himla bra. Visst, det krävs lite extra jobb men det är så himla värt det...jag älskar verkligen Svea, hur ouppfostrad hon än må vara.....
Å så himla illa som man trodde är det ju ändå inte...de senaste månaderna har hon fått hälsa på hemma hos fler nya människor än hon nånsin gjort, hon har sovit hemma hos andra, hon har åkt mer bil en massor, hon har varit med oss på dagsutflykter och även en längre resa och vi har äntligen tagit bort gallret för skohyllan, som man trodde att hon direkt skulle äta upp om hon fick chansen och gallret för dörren...som var där för att vi trodde att hon såklart skulle bita sönder posten...å gallret som jag hade för bokhyllan för jag trodde att hon skulle förstöra böckerna (Ja det var värsta kompostgaller-hemmet förut ;) ) Det har gått 7 månader nu och hon har inte gett sig på nåt av det där....
Svea må vara lite ovårdad och "ruffig" i sättet men jag älskar henne så jäkla mycket och skulle verkligen inte klara mig utan henne...Fast i såna här situationer när man är i akut behov av hundvakt så önskar man ju kanske att hon varit en liten chihuahua eller nåt, så kanske fler hade ställt upp som frivilliga.... :/ Jocke är i alla fall snäll och säger att han kan ta henne nån dag om de 2 ovannämnda inte kan....Hoppas det ordnar sig
Kommentarer
Postat av: Nina
Åh jag förstår hur du känner det! Hemskt det där.
Som tur är har jag Daniel (Trracer) och han är verkligen inte omöjlig då det kommer till att ge fler dagar/byta dagar osv.
Fast så står ju han som delägare så hälften av ansvaret SKA vara hans.
Jobbigare i din situation som inte har 'husse' i samma stad, om jag fattat rätt.
Hoppas det löser sig för er.
Postat av: Jonas
Jodå, jag bor visst i samma stad, men jag har semester de veckorna och sa redan INNAN sommaren när jag skulle ha semester och då åker jag bort. Jag hade henne hela förra och förrförra sommaren då Sara drog utomlands. Lagom smart att då boka in en resa precis de veckorna och dessutom i 18 dagar! Inte direkt jag som ska växa upp och ta ansvar...
Trackback
