Min älskade Svea
Vad jag älskar min fina vovve! Med det gråa skägget så kom tydligen en stor dos mognad också. Äntligen är det endast ett nöje att vara ute med henne på promenad (förut var det även en dragkamp) Nu går hon så snällt och fint alldeles brevid mig. Jag behöver inte göra kopplet jättekort när man möter någon människa (hon skulle alltid fram och nosa på ALLA förut) och hon bryr sig inte heller nämnvärt om folk som jobbar förbi eller cyklar. Andra hundar är inte heller lika intressanta....inte småfisarna i alla fall!
Trodde först att Svea var sjuk eller något men hon verkar må lika bra som vanligt i övrigt, och släpper man henne lös så är det fortfarande fullt ös!
Hon är ju drygt 4 år nu...det är ganska mycket i grandis-år det.
En annan bra grej var att hon inte sprang runt och retade Tuva som satt i hundgården hos Björns föräldrar...vilket hon gjorde hela tiden förra sommaren/hösten.
Idag gick jag och Svea 2 ggr runt Sidsjön. Härligt väder. Det börjar bli så grönt på träden och gräset och det finns endast lite snö kvar i skidbacken.
Trodde först att Svea var sjuk eller något men hon verkar må lika bra som vanligt i övrigt, och släpper man henne lös så är det fortfarande fullt ös!
Hon är ju drygt 4 år nu...det är ganska mycket i grandis-år det.
En annan bra grej var att hon inte sprang runt och retade Tuva som satt i hundgården hos Björns föräldrar...vilket hon gjorde hela tiden förra sommaren/hösten.
Idag gick jag och Svea 2 ggr runt Sidsjön. Härligt väder. Det börjar bli så grönt på träden och gräset och det finns endast lite snö kvar i skidbacken.
Kommentarer
Trackback
